Första April - Därför luras vi

Seden att "narra april" går i Sverige tillbaka  till 1600-talets mitt. Aprilskämtens ursprung är dunkelt, men tematiskt sett så anknyter de till principen om den upp och ner vända världen.


Men diverse skämtsamma vårfester med olika narrelement verkar ha förekommit i de flesta kulturer. I Europa har vi tillexempel karnevaliska vårfester som oftast är retsamma och ironiska. Idén med det ideala aprilskämtet är att roa utan att skämten får allvarliga konsekvenser.


Upptåg som liknar våra aprilskämt förekommer i de flesta europeiska länder. I Frankrike finns belägg från 1500-talet.Där kallas den lurade för "poisson d´avril" (aprilfisk) - antingen  fästs ritade fiskar på varandras ryggar eller så utsätter man varandra för andra skämt. I Storbritannien, Usa och Australien kallas dagen för All Fool´s Day.






Ett tidigt drag är att den lurade skickas ut på fiktiva uppdrag. Till exempel för att fråga efter "synvinklar", "rumpdrag" eller "jagedumm- piller" på Apoteket. Sådana skämt kan knutas till olika yrkeskulturer. Snickarlärlingar kunde exempelvis skickas ut för att köpa spikolja.




Aprilbrev med falska medelande skickades också. 1742 sändes en "aprilsedel" runt i en Västgötaförsamling som medelande att söndagens gudstjänst skulle börja tidigare än vanligt vilket ledde till stor förargelse bland församlingsmedlemmarna när sprattet upptäcktes.




Liksom annat skämtbeteende i historien används oftast ramsor. Det här är en av de mest kända




"April, april din dumma sill, Jag kan lura dig vart jag vill"


eller


"Maj, maj måne, jag kan lura dig till Skåne"

Aprilskämt och massmedia

Aprilskämtens koppling till massmedia är belagd från mitten av 1800- talet. Den äldsta kända medievits är från 1846 då tidningen "Evening Standard" i London publicerade en annons om åsnevisning i utkanten av staden. Människor åkte dit och gick runt och letade efter åsnor. Tills de tittade på varandra och förstod att de själva var åsnorna.

Ett klassiskt skämt från tv:s svartvita barndom år 1962 när Kjell Stensson lurade svenska folket att titta sändningarna genom en nylonstrumpa för att få färg- tv.

 Ett återkommande tema i aprilskämten är teknologi, men gemensamt för skämten är att de utmanar gränsen för vad som är möjligt och omöjligt.

 I Nordiska museets arkiv finns en samling aprilskämt från 1980- talet. Ett av dom är en annons med en räknedosa försedd men en ända stor knapp som man håller handen på. Tänker man sedan talet, känner dosan det och räknar av sig själv ut resultatet